Waldorfpedagogiken bygger på metoder och idéer utvecklade av antroposofen Rudolf Steiner, i början av 1900-talet. Den första skolan öppnades 1919 i Stuttgart och i Sverige fick vi vår första Waldorfskola på 1930-talet. Det är alltså fråga om en väl beprövad pedagogisk metod, som inte är särskilt kontroversiell idag, även om delar av den kan sägas bygga på religiöst influerade tankegångar. Bara i Norden finns det en bra bit över 100 Waldorfskolor. Något som genomsyrar undervisningen är att barnets utveckling delas in i de tre områdena tanke, vilja och känslor. Inom olika åldrar fokuserar man olika mycket på dessa tre aspekter.
Med hänsyn till helheten
Helhetstänkande är viktigt på en Waldorfskola och Eleverna är delaktiga även i skolköket och får ofta ta del av arbete med skolgård och byggnader. Att man ser till helheten innebär att man arbetar utifrån teman som genomsyrar alla ämnen under en speciell period. Ämnen som språk, geografi och matematik knyter alltså an till varandra på ett helt annat sätt än inom vanliga skolor. Ett annat viktigt särdrag är att man inom denna pedagogik strävar mot en tolvårig skolgång. Den övergripande pedagogiken bygger på att barnen går tillsammans under tolv år istället för nio. Det handlar alltså om grundskola plus gymnasium. Det finns även många Waldorfförskolor.
Läsårsbrev och konstnärlig lek
Waldorfskolor är kända för att ge spelrum åt barnens naturliga kreativitet och leklust. Ett annat viktigt särdrag är att mycket av inlärningen handlar om att härma vuxna, som utför vanliga sysslor som att laga mat och städa. Språkinlärningen börjar redan i första klass, ofta handlar det om både tyska och engelska. Efter årskurs nio kan eleverna få sifferbetyg om de behöver detta men så kallade läsårsbrev är den form av omdöme som skolorna är kända för. Jämfört med vanliga skolor har föräldrarna ofta en viktigare roll. Föräldramöten brukar hållas en gång varje månad och det är vanligt att föräldrar engagerar sig i skötseln av skolan där deras barn går.