Det är den amerikanske filosofen Charles Sanders Pierce (1839–1914) som står bakom teorin som den välkända devisen ”learning by doing” bygger på. Teorin kallas för pragmatism. Andra namn inom pragmatismen är den schweiziska psykologen och filosofen Jean Piaget (1896–1980), den amerikanske psykologen och filosofen William James (1842–1910) och John Dewey, som kanske är den mesta kända av dessa filosofer. John Dewey levde mellan åren 1859 och 1952 och om honom brukar det sägas att han är fadern till den funktionella psykologin.
Pragmatismen har en kunskapsteori som skiljer sig en hel del från andra teorier och perspektiv. Initialläget är ett intresse för hur kunskapen ska kunna användas i vardagen. Pragmatisk kunskap är resultatinriktad – finns det en nytta av just den kunskapen? Den tidigare nämnde William James har gett uttryck åt detta genom frågeställningen vad är kunskapens ”cash value”? Med ”cash value”, eller ”kontantvärde” som det heter på svenska, menas vilken nytta vi har av just den specifika kunskapen, det vill säga har kunskapen någon betydelse för oss i det vardagliga livet? Om inte, vad är det då för mening med att lära sig det?
Enligt John Dewey och den pragmatiska filosofin går det inte att skilja på praktiskt och teoretiskt. Det går ju till exempel inte att tillverka ett föremål utan att tänka på hur man gör det. Teori och praktik förekommer i precis alla handlingar som vi människor utför. Med detta synsätt på kunskap poängterade Dewey hur viktigt det är att integrera praktiska ämnen, som till exempel slöjd, i undervisningen i skolorna. Vidare ansåg han att all undervisning bör förenas med barns liv här och nu. Annars är risken stor att barn matas med fakta och information utan att riktigt kunna ta till sig den och använda den nyförvärvade kunskapen. Genom att lära genom att göra lär sig barn betydligt mycket lättare och bättre.
Den pragmatiska teorin går att tillämpa både på förskolebarn, barn i skolåldern och vuxna. För vuxna kan det till exempel innebära att inte enbart sitta på ett kontor och arbeta utan att variera det med att faktiskt göra saker rent praktiskt också.
Sammanfattningsvis kan man säga att inom den här filosofin är utgångsläget att vi lär oss som allra bäst när vi konfronterar ett problem eller en situation och aktivt behöver tänka till själva samt att alltid se till kunskapens cash value.